Inlägg

NU LYFTER VI FRITIDS!

Äntligen är vi igång med vår pedagogiska grundutbildning för outbildad personal på fritids.

Fritidshemmet är skolans ansikte utåt och genom att stärka den svagaste länken och satsa på den outbildade fritidshemspersonalen ökar tryggheten och förtroendet för hela skolan.

Syftet med utbildningen är därför att lägga en pedagogisk grund och utveckla ett reflekterande förhållningssätt hos pedagogerna. Meningen är att stärka självförtroendet och yrkesstoltheten och skapa meningsfullhet och motivation i arbetet.

Genom att problematisera och synliggöra deltagarnas sätt att kommunicera, förhålla sig och bemöta skapas goda och trygga relationer till barn, föräldrar och andra pedagoger.
Intentionen är även att öka samarbetet mellan lärare och fritidspersonal för att skapa en varierad verksamhet och med meningsfulla sammanhang för lärande.

I Täby kallas ViktigVuxens utbildning för Lilla Fritidslyftet eftersom kommunen samtidigt satsar på att höja kompetensen hos all personal som arbetar med fritidshem i det stora lyftet.

Utbildningen är fördelad på 5 block à 2 dagar, 5 timmar/dag, under 1 termin och anpassad för att läsas parallellt med arbete. Varje tillfälle ringar in ett av följande områden:

  • Leda som förebild
    – ledarstilar, värdegrundsbaserat ledarskap, individ- och grupprocesser, delaktighet och utanförskap
  • Relationsbyggande kommunikation
    – Nonviolent Communication, konflikthantering, förhållningssätt och bemötande, samverkan mellan hem och skola
  • Utveckling och lärande
    – barns emotionella utveckling, individstärkande arbetssätt, socialisation, meningsfulla sammanhang för lärande
  • Läroplanen i praktiken
    – skolsamarbete, en lärande organisation, att göra lek och kreativitet viktigt, läroplanen som inspiration för metodik
  • Pedagogisk organisation
    – värdegrundsbaserd verksamhet, barnsyn, värdegrund, pedagogisk dokumentation och kvalitetsäkringsarbete

Vill du veta mer är du välkommen att kontakta oss eller klicka här för att läsa mer.

Bild01

Några tankar om att säga förlåt, del 1

 Säg förlåt nu.
 Jag kan inte säga förlåt.
 Så klart att du kan. Det är bara att göra. Nu.
 Men jag vill inte.
 Men det förstår du väl, att du måste säga förlåt för att ni ska bli vänner igen.
 Jag vill inte bli vän. Inte just nu. Jag är arg.
 Men du har ju varit dum. Då måste man säga förlåt. Det vet du mycket väl.
– Men om jag inte menar det då.
– Det är klart du menar det. Du gjorde ju henne illa.
– Fast jag är också ledsen, för det hon sa.
– Men du slog ju till henne. Det får man inte. Säg förlåt nu så vi får det ur världen.
– Förlåt då.
– Bra. Nu kan ni vara vänner igen.

nonviolnet communcation giraffspråket nvc

Jag överhörde det här samtalet från min solsäng när jag var på semester för några veckor sedan och jag ångrar att jag inte satte mig upp och sa några väl valda ord. Inte för att jag har med andra familjers konflikthantering att göra, inte det minsta. Men för att jag tror att en liten tankeställare skulle kunna förändra så mycket. Både för mamman som egentligen menade väl med sitt försök att hjälpa tonårsdöttrarnas konflikt och för systrarnas framtida relation.

Förlåt är inte något man bara säger för att man ska, förlåt är något man gör för att man vill. Annars är det inte på riktigt och då spelar det ingen roll. Även om det på ytan kan kännas bra som mamma att höra ett förlåt från det barn som slagit ett annat.
– Bra. Nu kan ni vara vänner igen.
Jag tror inte ett ögonblick på det. Vem vill vara vän med någon som inte menar sitt förlåt? Det känns definitivt inte bra i henne som sa det, som så tydligt uttryckt att hon också är ledsen, att hon är arg och inte vill vara vän just nu. Och det känns knappast bra i den som får höra ett förlåt som inte är ärligt. 

Ibland är vi vuxna lite väl snabba med att vilja lösa en konflikt bara för att få den ur världen. Vi glömmer bort att det finns känslor inblandade och att de känslorna grundar sig i behov som tar sig uttryck genom att vi säger dumheter eller gör dumma saker. Om någon tvingar oss att säga förlåt utan att att vi först har blivit hörda, förstådda för det vi sa eller gjorde eller klara med vår känsla så finns det en risk att vi går därifrån med en bitter känsla. Den känslan för oss sällan närmare varandra, tvärtom. Den slår snarare en kil i relationen.

Om tjejerna däremot fått möjlighet att uttrycka det de kände och upplevde i sin konflikt hade de haft betydligt lättare för att  lyssna på den andra. När vi människor känner oss sedda och hörda har vi större förmåga att förstå hur det vi sa eller gjorde landade och kändes i den vi bråkat med. Då kan vi be om förlåt på riktigt och när vi möts i förståelse finns möjlighet till djupare kontakt.

Mitt nästa blogginlägg kommer att handla om hur jag önskar att jag sagt och gjort istället för att bara ligga och lyssna på konversationen. Håll utkik efter det om några dagar om du är nyfiken.

Kram Lisa

———————————

ViktigVuxen utbildar och handleder pedagoger, föräldrar och andra viktiga vuxna
i relationsbyggande kommunikation och ledarskap.
Följ oss gärna på Facebook, Instagram och Twitter